Wow, jag kan prata spanska

Leona från Nederländerna tillbringade sitt utbytesår i Argentina.

Jag har alltid haft en längtan efter att resa. När jag var liten drömde jag om att flytta till USA, men det visade sig att jag föll pladask för Argentina. Från början åkte jag på utbyte eftersom jag älskar att lära mig om olika kulturer och träffa nya människor. Men när jag ser tillbaka känns det som om jag letade efter en plats där jag verkligen kunde känna mig hemma, för om sanningen ska fram så kände jag mig aldrig riktigt hemma i mitt eget land. Jag är glad att kunna säga att jag hittade mitt hem, mina vibbar, min personlighet - det är Argentina!

Hur var det att bo hos en värdfamilj?

Det är helt galet hur snabbt jag kände mig hemma - redan första dagen när jag kom hem till min nya familj! Min värdfamilj var så rolig att umgås med, och varje familjemedlem bidrog med sin egen unika charm. Min värdmamma var en riktig diva som tillförde glamour och energi i varje ögonblick. Min värdbror, nu min livslånga bästa vän, var en omtänksam varelse. Han såg alltid till att jag mådde bra och hade roligt under mitt utbytesår. Jag hade verkligen inte klarat det utan honom. Och min värdsyster, med sin knäppa och självsäkra attityd, fyllde varje dag med skratt. Trots alla utmaningar i deras liv var de de snällaste och mest välkomnande människor jag någonsin har träffat. Jag kommer aldrig att glömma allt de har gjort för mig.

Hur var det i skolan?

Skolan var så himla rolig. Jag gick i en kommunal skola och wow, det var verkligen annorlunda! Jag minns fortfarande att jag var i chock när jag först kom dit, det såg ut som om tiden hade stått stilla. Alla lekte fortfarande utomhus, hade kul och var barn. Ja, det var ingen tjusig skola. Men jag skulle inte ha velat ha det på något annat sätt.

Ingen talade engelska så min engelsklärare tog med mig till olika klasser och lät alla göra "intervjuer" med mig. Hon översatte allt de sa och frågade. De dagarna var de roligaste och mest intressanta dagarna i mitt liv. Jag kände mig som en kändis! Folk kom fram till mig och frågade om de fick ta en bild med mig eller om de kunde få en kram.

Intressant nog behövde jag aldrig plugga särskilt mycket - jag tror inte att jag gjorde ett enda prov. 😊 Mina klasskamrater var fantastiska och hjälpte mig att lära mig spanska, även om vårt "aktiva lärande" mest bestod av skratt och lekar.

Var det lätt/svårt att få vänner?

I Argentina var det lätt att få vänner, men att hitta meningsfulla kontakter tog tid. Från början var alla väldigt vänliga och försökte prata med mig, och jag kom hem varje dag med massor av nya vänner.

Under den första delen av mitt utbyte kämpade jag med att hitta "mina" människor. Men när jag gjorde det kändes det som om jag hade vunnit på lotteriet. Min vänkrets i Argentina var inget annat än extraordinär. Varje person har en unik plats i mitt hjärta, och den kontakt jag har med dem är verkligen speciell. Deras humor blev en daglig källa till glädje och muntrade upp mig på de mest underbara sätt. Förutom skratten delade vi en gemenskap som gjorde att jag kunde öppna mig, gråta och vara sårbar, i vetskap om att de skulle finnas där för att trösta och stötta mig.

De var inte bara speciella för mig, de är en oersättlig del av mig och min tid i Argentina. De är mitt favoritkapitel!

Vad var en stor utmaning för dig? Hur lyckades du övervinna den?

Min största utmaning var definitivt att lära mig spanska. Jag klev på planet till Argentina utan att kunna ett enda ord spanska. Nu talar jag det flytande!

Till en början jämförde jag mina framsteg med andra utbytesstudenter som verkade lära sig språket mycket snabbare. Ett gott råd? Jämför aldrig dig själv med andra! När jag slutade tycka synd om mig själv tog jag några lektioner i spanska som organisationen erbjöd. Det var en verklig vändpunkt för mig, jag lärde mig språket snabbt efteråt.

En dag kommer du att inse: "Wow, jag kan prata spanska", och sedan den dagen har det öppnat upp otaliga möjligheter. Lita på mig, att övervinna språkbarriären kräver lite ansträngning, men det är inget du behöver oroa dig för.

Vad var det bästa med ditt utbyte?

Förmodligen den svåraste frågan att svara på. Kan jag bara säga allt? Mitt utbyte var bokstavligen perfekt - därmed inte sagt att det inte hade sina utmaningar.

Men först och främst människorna. Det är helt otroligt hur mycket kärlek argentinarna har att ge. Varje dag möts man av kramar och pussar, leker och har roligt. Det är livsförändrande att se hur snälla människor är mot varandra och hur väl de kan uttrycka sin kärlek. Människor i Nederländerna kan säkert lära sig mycket av det!

För det andra måste jag säga dansen. Du vill inte veta hur många glädjetårar jag har fått av att se eller dansa dessa traditionella danser. Allt jag känner i de ögonblicken är ren magi.