Jag åkte ner i slutet av augusti med kittlande mage för allt jag skulle få uppleva, men det blev också mycket känslor och tårar i samband med separationen från min familj och vänner. Jag kom till flygplatsen i Minneapolis en jättevarm och solig dag och möttes av min värdfamilj. Just där och då undrade jag vad det egentligen var jag gett mig in på, men jag var fruktansvärt nyfiken på att uppleva denna för mig helt nya kultur. Så väl på plats byttes denna tanke mot positiva influenser. Jag hade en värd-mamma Pam, en värd-pappa Steve och två redan utflyttade syskon Alissa och Nick, men också en annan utbytesstudent från Holland, Louise.

Jag minns att grannar, vänner till familjen och klasskamrater var väldigt nyfikna på mig och Louise och ställde många frågor. Jag insåg snabbt att Sverige var ett land de inte visste speciellt mycket om, eller vart vi är på kartan. Jag fick hålla ett par mycket roliga presentationer i skolan, och frågorna handlade om allt från om det finns isbjörnar i Sverige till om vi har kommit lika långt med tekniskutrustning.

Under mitt år fick jag möjlighet att se andra delar av USA. Min värdfamilj tog mig och Louise till Las Vegas och Arizona. Med Explore America, som är en organisation som arrangerar olika resor för utbytesstudenter, åkte jag till San Fransisco och LA. USA är ett väldigt spännande land på så sätt att den ena staten inte är den andra lik.
 

Att åka som utbytesstudent är ett sätt att, vad jag skulle säga, gratis lära sig ett språk. Du hör det hela tiden och snappar upp utryck, fraser och ord på ett sätt du inte kan då du sitter i ditt svenska klassrum med engelskboken framför dig.

Innan jag åkte var jag orolig, eller nästan smått panikslagen över hur jag egentligen skulle ta mig till väga i ett helt nytt land då jag inte behärskade språket något vidare. När jag tänker på det nu känns det nästintill löjligt – ingen förväntar sig att man ska kunna språket exemplariskt eller förstå allt, men efter bara tre veckor började jag tänka och drömma på engelska vilket var otroligt häftigt.

Jag ångrar absolut ingenting i frågan om att åka iväg – men om du känner att du vill utvecklas personligt och språkmässigt, uppleva en ny kultur och göra något utöver det vanliga är jag helt säker på att detta är något för dig.

Lycka till och väga chansa!

Johanna