Linnéa Ljungqvist, Au Pair i San Fransisco

Min farfar log finurligt när jag berättade att jag skulle åka iväg till San Francisco som au pair i ett år. Han och farmor roadtrippade i trakterna i sina yngre dagar. I farmors dagbok kunde jag följa deras strapatser, sida upp och sida ner. Här beskrevs de omöjliga backarna, de karaktäristiska spårvagnarna och de färgglada husen som gör staden så speciell. Kort på Golden Gate-bron och på sjölejon vid Fisherman´s Warf trängdes med bilder på de berömda husen från tv-serien ”Huset Fullt”.

Nu har jag varit i San Francisco i tre månader. Jag tycker om staden mer och
mer för varje dag. Det finns alltid något nytt att upptäcka. Det finns en
salig blandning av nationaliteter och kulturer. Från hjärtat av Downtown
behöver du bara  traska några kvarter för att hamna i Chinatown, Japantown,
i Russian Hill eller i de Italienska kvarteren. Lite längre bort ligger
Castro, gaykvarteten. Vill du istället bort från stadens stress så finns det
gott om alternativ. Ett flertal stora parker finns inom överkomligt avstånd,
och havet är aldrig långt borta. San Francisco är dock lite småkallt om man
jämför med övriga Kalifornien. Vädret är ganska opålitligt. Ena dagen kan
det vara kjol som gäller, och dagen därpå så åker vantarna fram. Den berömda
San Francisco-dimman har ni säkert hört talas om. När den är i farten så
blir det Sibirien på två sekunder.

I början var allt nytt och lite kämpigt. Nytt land, nytt språk, ny familj.
Och framförallt en ny stad med alla nya ställen som man var tvungen att
hitta till efter en kort genomgång av turistkartan. Jag fick bilnycklarna
till en stor jeep och adressen till barnens skolor och deras
eftermiddgsaktiviteter: balett, swimteam, piano, spanska, söndagsskola och
gymnastik. Och alla var de fint fördelade över stan, grattis. Det var så där
lagom kul när man själv kommer från ett litet samhälle med 800 invånare...
men nu när man vant sig så är det inga problem.

Jag har hamnat i en familj som har två barn: en pojke på 6 år och en flicka
på 9 år. Föräldrarna jobbar mycket båda två och kommer ofta hem sent på
kvällarna, så jag spenderar mycket tid med barnen själv på eftermiddagarna
efter skolan.

Så här ser en vanlig veckodag ut för mig:

7.15 am
Frukostdags. Jag ställer fram frukost till barnen och bäddar deras sängar.
Vi varvar cerialday, bagelday och pancakeday om vartannat.

8.00 am
Föräldrarna tar barnen till skolan medan jag sticker till universitet. Just
nu läser jag engelska och till våren ska jag hoppa på en art-class.  Efter
skolan ger jag mig ut och springer, spelar tennis eller hittar på något
annat med någon av au pairerna i området. Jag brukar klämma in lite laundry,
groceryshopping och allmän uppstädning också innan det är dags att hämta
barnen.

2.50 pm
Hämtar barnen från skolan och ger dem ett lättare mellanmål.

3.30 pm
Dags att köra dem till deras eftermiddagsaktiviteter.

5.30 pm
Hemma igen. Hjälper barnen med läxläsning och lagar middag till dem. Vi
spelar alltid ett eller två av de 104 spel som de äger och leker kurragömma,
tafatt eller spelar teater. Sedan är det bad som gäller, pyjamasen på och
tandborstning innan det är dags för godnattsaga. 8.00 pm släcks barnens
lampor och jag blir ledig.

Tiden bara rinner iväg. Nu är det inte långt kvar till jul! Men trots att
stan är fullt av tomtar, julglitter och bamsegranar så är det svårt att få
någon julkänsla när man själv  går runt i kjol och flip-flop. Men hela den
biten ska jag ta igen nästa år. I år får det bli en grönare variant; X-mas
a´la California.